Kunskapsstöd
Det händer något stort när en vuxen läser för ett barn
Forskare har undersökt hur gemensam läsning hänger samman med barns språk, ordförråd, senare läsning, samspel och förståelse för andra. Här beskriver vi både vad studierna visar och vad de inte kan ge svar på. Alla uppgifter har en länk till sin källa.
Vi kan inte bedöma hur relevant varje nyhet är för just din verksamhet, eller intyga att forskningens metoder och slutsatser håller. Detta är ren omvärldsbevakning så läs gärna även originaltexterna via nyheternas källänkar.
Högläsningens positiva effekter
Gemensam läsning kan stödja flera delar av barnets utveckling
Det starkaste forskningsstödet gäller barns språk och ordförråd. Högläsning kan också stödja barnets förmåga att skapa inre bilder och bidra till ett positivt samspel. Tidiga läsvanor hänger dessutom samman med senare läsning. Stödet är tydligast när barnet får delta i samtalet.
Effekt 1
Högläsning kan stärka barnets språk
Det starkaste forskningsstödet för gemensam bokläsning gäller barns muntliga språk. I flera studier har familjer fått vägledning i hur de kan läsa och samtala med sina barn. Barnen i dessa familjer utvecklade sitt språk mer än barnen i jämförelsegrupperna.
Gemensam läsning stärker språket
Resultat från 19 studier med sammanlagt 2 594 barn
Barnets språk utvecklas när vuxna får stöd i gemensam läsning
I studierna fick slumpmässigt utvalda familjer stöd i att läsa bilderböcker tillsammans med sina barn. Barnens muntliga språk utvecklades mer än hos barnen i jämförelsegrupperna.
Barnens muntliga språk förbättrades i liten till måttlig grad. Stödet förändrade också tydligt hur föräldrarna läste med sina barn. När familjerna genomförde en större del av insatsen blev resultaten bättre.
Bra att veta: Forskarna undersökte effekten av vägledning i gemensam läsning, inte högläsning i allmänhet. Resultaten skilde sig inte åt beroende på barnets ålder eller förälderns utbildning.
Källa: Dowdall m.fl. (2020), Child Development – samlad analys av 19 experiment
Läsning och språk utvecklas tillsammans
En sammanställning av 99 studier visar ett starkare samband i äldre grupper
Läsningens betydelse märks genom hela uppväxten
När forskare sammanställde nästan hundra studier såg de ett tydligt mönster: sambandet mellan frivillig läsning och språk- och läsförmåga var starkare i de äldre åldersgrupperna.
I alla åldersgrupper fanns ett positivt samband mellan frivillig läsning och språk- och läsförmåga. Sambandet var starkare bland äldre deltagare. Forskarna beskriver en möjlig positiv spiral: den som läser mer utvecklar färdigheter som kan göra det lättare att fortsätta läsa.
Bra att veta: Det här är studier av samband, inte experiment som kan visa vad som orsakar vad. För barn som ännu inte läser själva ger högläsningen en möjlighet att möta skriven text.
Källa: Mol & Bus (2011), Psychological Bulletin – samlad analys av 99 studier
Högläsning stärker det muntliga språket
En nationell forskarpanel fann en tydlig positiv effekt
Amerikansk forskningsöversikt visar tydliga språkvinster
En amerikansk expertpanel gick igenom forskningen om gemensam bokläsning i förskoleåldern. Panelen fann tydliga positiva effekter på barnens muntliga språk.
Panelen granskade 19 experiment där insatsen helt eller till största delen bestod av bokläsning med barn. Barnens muntliga språk förbättrades. De fick också en bättre förståelse för hur skrift och böcker fungerar. Effekten var måttlig.
Bra att veta: Panelen såg däremot ingen effekt på barnens förmåga att uppmärksamma språkets ljud eller på deras bokstavskunskap. Högläsning ersätter därför inte undervisning om bokstäver och ljud, utan är ett komplement.
Källa: National Early Literacy Panel (NICHD/NIFL, USA), 2008
Effekt 2
Böcker ger barnet tillgång till många fler ord
Böcker innehåller ord och sätt att uttrycka sig som barn inte alltid möter i vardagliga samtal. En amerikansk beräkning visar att läsvanorna kan skapa stora skillnader i hur många ord ur böcker ett barn får höra före skolstarten.
Regelbunden läsning ger barnet många fler ord
Beräknat: 4 662 mot 1,5 miljoner hörda bokord före skolstart
Olika läsvanor ger stora skillnader i antalet ord barnet hör
Forskarna räknade orden i populära bilderböcker. Därefter beräknade de hur många ord ur böcker barn med olika läsvanor kan få höra fram till fem års ålder.
En bilderbok om dagen motsvarar ungefär 78 000 ord per år. Fram till skolstarten beräknades ett barn som aldrig blir läst för höra omkring 4 662 ord ur böcker. Motsvarande beräkning var omkring 297 000 ord för ett barn som blir läst för varje dag och omkring 1,5 miljoner ord för ett barn som får höra flera böcker om dagen. Den största beräknade skillnaden var alltså nära 1,5 miljoner ord.
Bra att veta: Siffrorna är uppskattningar som bygger på böckernas innehåll och familjers uppgifter om hur ofta de läser. Forskarna mätte alltså inte hur många ord varje enskilt barn faktiskt hörde. Det viktiga är den stora skillnaden, inte det exakta antalet ord.
Källa: Logan, Justice, Yumuş & Chaparro-Moreno (2019), Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics
Effekt 3
Barnets hjärna arbetar aktivt med berättelsen
När ett barn lyssnar på en berättelse tolkar det språket och skapar egna inre bilder. Studier med magnetkamera tyder på att en berättelse med ljud och stillbilder får flera av hjärnans nätverk att samarbeta mer än en animerad film.
Barnet bygger mening och inre bilder
Ett samband som syntes hos 19 barn undersökta med magnetkamera
Läsvanor hemma hänger samman med aktiviteten i barnets hjärna
Barn som ofta blev lästa för hemma hade högre aktivitet i hjärnområden som hjälper oss att förstå språk och skapa inre bilder när de lyssnade på en berättelse.
I studien fick 19 barn mellan tre och fem år lyssna på en berättelse i en magnetkamera. Barn som hade mött mer högläsning hemma visade högre aktivitet i hjärnområden som används för att skapa inre bilder och förstå berättelser. Sambandet fanns kvar när forskarna tog hänsyn till familjens inkomst.
Bra att veta: Studien omfattade bara 19 barn och varje barn undersöktes vid ett enda tillfälle. Den visar ett samband, men inte att högläsningen orsakade skillnaderna.
Källa: Hutton m.fl. (2015), Pediatrics
Bilderboken låter hjärnan arbeta själv
27 barn mötte berättelser som ljud, bilderbok och film
Ljud och stillbilder fick hjärnans nätverk att samarbeta mer
Barnen mötte berättelser som enbart ljud, som ljud med stillbilder och som animerad film. Ljud med stillbilder gav det tydligaste samspelet mellan flera av hjärnans nätverk.
I en magnetkamera fick 27 barn i förskoleåldern möta tre likvärdiga berättelser i olika format. När barnen hörde berättelsen och samtidigt såg stillbilder samarbetade hjärnans nätverk för syn, föreställningsförmåga och språk mer än när de såg animerad film. Studien visar hur hjärnan arbetade under stunden, inte vilket format som ger bäst språkutveckling på längre sikt.
Bra att veta: Studien omfattade få barn och genomfördes vid ett enda tillfälle i ett laboratorium. Den mätte hjärnans aktivitet under lyssningen, inte barnens utveckling över tid.
Källa: Hutton m.fl. (2020), Brain Imaging and Behavior
Effekt 4
Tidiga läsvanor hänger samman med senare läsning
I internationella kunskapsmätningar har föräldrar fått svara på vad de gjorde tillsammans med sina barn före skolstarten. Svaren visar ett samband mellan tidiga språk- och läsaktiviteter och barnens senare läsresultat. De visar däremot inte att aktiviteterna ensamma orsakade skillnaderna.
Tidiga lässtunder hänger ihop med bättre läsning
517 mot 418 poäng i PIRLS 2021
PIRLS: tidiga språkaktiviteter hänger samman med bättre läsresultat
I den internationella läsmätningen för årskurs 4 skilde det 99 poäng mellan barn som ofta hade deltagit i tidiga språkaktiviteter hemma och barn som nästan aldrig hade gjort det.
Föräldrar i de deltagande länderna svarade på hur ofta de före skolstarten läste böcker, berättade historier, sjöng, lekte med bokstäver och samtalade med barnet om sådant de hade gjort eller läst. Internationellt hade 42 procent av barnen ofta deltagit i sådana aktiviteter. Dessa elever fick i genomsnitt 517 poäng i läsning. Gruppen som nästan aldrig hade deltagit fick 418 poäng och mellangruppen fick 494.
Bra att veta: Uppgifterna bygger på föräldrarnas egna minnen och visar samband, inte orsak. Gruppen som nästan aldrig hade deltagit i aktiviteterna var dessutom liten, bara 3 procent. Resultatet för den gruppen är därför mer osäkert.
Källa: IEA, PIRLS 2021 – internationella resultat i läsning
Spår av högläsning syns i tonåren
Som mest 63 poängs skillnad i PISA-materialet
PISA: högläsning i tidig ålder hänger samman med läsning vid 15 år
I OECD:s analys var högläsning den tidiga aktivitet som hade starkast samband med ungdomarnas läsresultat vid 15 års ålder.
I PISA fick föräldrar svara på vad familjen hade gjort när barnet började skolan. Forskarna jämförde sedan svaren med samma barns läsresultat vid 15 års ålder. Av de undersökta aktiviteterna hade högläsning det starkaste sambandet med senare läsresultat. I nästan alla länder presterade ungdomar som hade blivit lästa för som små bättre. Skillnaden var 63 poäng i Nya Zeeland och 51 poäng i Tyskland. I materialet motsvarade 39 poäng ungefär ett skolår. Sambandet fanns kvar när forskarna jämförde familjer med liknande ekonomi och bakgrund.
Bra att veta: Föräldrarna svarade ungefär tio år i efterhand, så minnesfel kan ha påverkat svaren. Studien visar samband, inte att högläsningen orsakade resultaten. Skillnadernas storlek varierade också mycket mellan länderna.
Källa: OECD (2012): Let's Read Them a Story! The Parent Factor in Education
Effekt 5
Gemensam läsning kan stärka samspelet
En lässtund ger barnet och den vuxna möjlighet att dela uppmärksamhet, närhet och samtal. Sådana effekter är svårare att mäta än språklig utveckling. Det finns ändå experiment som visar positiva resultat för samspelet och för både barns och föräldrars mående.
Gemensam läsning stärker samspelet
19 studier med sammanlagt 3 264 familjer
Stöd i gemensam läsning kan hjälpa både barn och föräldrar
I 19 experiment med fler än 3 200 familjer förbättrades samspelet, föräldrarnas stress och barnens beteende när familjerna fick stöd i att läsa tillsammans.
Forskarna sammanställde 19 experiment där föräldrar och barn fick stöd i att läsa böcker tillsammans. Jämfört med familjer som inte fick stödet förbättrades samspelet, föräldrarnas stress och tilltro till föräldrarollen samt barnens beteende. Förbättringarna var ungefär lika stora för föräldrar och barn.
Bra att veta: Effekterna var små. De var också mindre när forskarna själva observerade familjerna än när föräldrarna fick beskriva situationen. Resultatet påverkas alltså av hur förändringen mäts.
Källa: Xie, Chan, Ji & Chan (2018), Pediatrics – samlad analys
Läsning, lek och stöd gav lugnare barn
Tecken på hyperaktivitet minskade från 9 till 3 barn av 100
Program med läsning, lek och stöd minskade beteendeproblem
Föräldrar filmades när de läste och lekte med sina barn och fick återkoppling på det som fungerade bra. Vid skolstarten hade barnen färre problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet.
Familjerna fördelades slumpmässigt redan på BB. I programmet filmades föräldern och barnet när de läste och lekte. Därefter tittade föräldern på filmen tillsammans med en vägledare och fick hjälp att se det som fungerade bra i samspelet. Ett och ett halvt år efter att programmet hade avslutats hade barnen färre problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet. Andelen barn med tydliga tecken på hyperaktivitet minskade från 9 till 3 av 100. I gruppen med störst social och ekonomisk utsatthet fanns inga sådana fall kvar.
Bra att veta: Programmet bestod av läsning, lek och vägledning. Resultaten kan därför inte tillskrivas enbart högläsning. Deltagarna var familjer i en socialt och ekonomiskt utsatt storstadsmiljö i USA, och uppgifterna om barnens beteende kom från föräldrarna.
Källa: Mendelsohn m.fl. (2018), Pediatrics – Video Interaction Project
Trygghet hänger samman med ett positivt samspel
Forskare har sett sambandet i observationer sedan 1988
Trygg anknytning hängde samman med ett mer positivt samspel
I äldre observationsstudier såg forskare att mammor och barn med trygg anknytning hade ett mer positivt samspel under lässtunden. De samtalade mer om berättelsen och mammorna behövde säga till barnen mer sällan.
Forskarna observerade mammor och barn under gemensam bokläsning. När barnet hade en trygg anknytning samtalade paret mer om berättelsen. Mamman behövde också säga till barnet mer sällan och barnet tog till sig mer av innehållet. Studien visar att relationens kvalitet hänger samman med hur lässtunden fungerar.
Bra att veta: Studierna är äldre, omfattar få deltagare och visar bara samband. De visar inte att lässtunden i sig skapar en trygg anknytning.
Källa: Bus & van IJzendoorn, Child Development (1988) och Reading Research Quarterly (1995)
Effekt 6
Böcker och förståelse för andra
Det finns ett visst stöd för att skönlitteratur kan hjälpa läsaren att förstå andra människors tankar och känslor. Effekten är liten och forskningen gäller främst ungdomar och vuxna som läser själva. Därför går det inte att dra säkra slutsatser om högläsning för små barn.
Berättelser kan stärka förståelsen för andra
En liten positiv effekt på förståelsen av känslor och tankar
Berättelser kan ge en liten övning i att förstå andra
I experiment fick deltagare läsa skönlitteratur och sedan göra test om andra människors känslor och avsikter. De som hade läst skönlitteratur presterade något bättre, men skillnaden var liten.
Forskarna sammanställde experiment där deltagare läste skönlitteratur och sedan fick tolka andra människors känslor, perspektiv och avsikter. De såg en liten förbättring som sannolikt inte berodde på slumpen. Forskarna fann inte heller några tydliga tecken på att studier utan positiva resultat hade sorterats bort.
Bra att veta: Studierna gällde ungdomar och vuxna som själva läste noveller, inte små barn som blev lästa för. Andra forskare har dessutom inte kunnat upprepa resultatet från en välkänd studie inom området. Forskningsstödet för att högläsning utvecklar barns empati är därför svagt.
Källa: Dodell-Feder & Tamir (2018), Journal of Experimental Psychology: General
Effekt 7
Samtalet gör barnet delaktigt
Flera forskningsöversikter visar att det spelar roll hur lässtunden genomförs. Stödet för språkutveckling är tydligare när barnet får prata, gissa, förklara och återberätta än när barnet bara lyssnar.
När barnet får berätta växer språket
Granskningen fann positiva effekter på muntligt språk
Låt barnet bli berättaren
Vid dialogisk högläsning får barnet steg för steg ta större plats i berättandet. Den amerikanska forskningsgranskningen What Works Clearinghouse fann positiva effekter på barnets muntliga språk.
Dialogisk högläsning innebär att den vuxna ställer öppna frågor och uppmuntrar barnet att beskriva bilderna, minnas vad som hände och så småningom berätta mer på egen hand. Den amerikanska forskningsöversikten fann positiva effekter på barns muntliga språk i förskolan.
Bra att veta: Granskningen fann ingen effekt på barnets förmåga att uppmärksamma och arbeta med språkets ljud. Studierna undersökte inte heller barnens förmåga att läsa ord eller förstå texter under skolåren.
Källa: What Works Clearinghouse (IES, USA)
Samtalet gör läsningen starkare
Utan samtal blev resultaten svagare och mer ojämna
Samtalet ger tydligare språkliga resultat
När gemensam bokläsning inte behöver innehålla samtal blir resultaten mer blandade. Det verkar alltså spela roll hur man läser, inte bara hur ofta.
Granskningen av gemensam bokläsning i bred mening fann blandade resultat för förståelse och språkutveckling. Den fann inga tydliga effekter på barnens kunskap om bokstäver. Vid dialogisk högläsning deltar barnet aktivt genom att svara, berätta och tänka högt.
Bra att veta: Det betyder inte att vanlig högläsning saknar värde. Forskningsstödet för utveckling av det muntliga språket är däremot tydligare när barnet deltar i samtalet.
Källa: What Works Clearinghouse (IES, USA)
Strukturerade samtal ger extra utveckling
I genomsnitt motsvarande sex månader enligt EEF
Strukturerade samtal kan ge extra kunskapsutveckling
Den brittiska organisationen EEF bedömer att undervisning med samtal, ordförrådsarbete och samtal efter högläsning i genomsnitt ger en extra kunskapsutveckling som motsvarar sex månader.
EEF har sammanställt forskning om undervisning där det talade språket står i centrum. Det kan vara strukturerade samtal, arbete med ord och högläsning som följs av samtal om texten. Forskningsunderlaget är omfattande och kostnaden bedöms som låg. Den genomsnittliga effekten motsvarar sex månaders extra kunskapsutveckling.
Bra att veta: Det här är en bred grupp av insatser, från korta program till arbetssätt som används i hela undervisningen. Resultatet gäller därför strukturerat arbete med muntligt språk, inte enbart högläsning.
Källa: Education Endowment Foundation (Storbritannien)
Högläsning ger tillgång till ett rikare språk
Skolverkets slutsats i kunskapsöversikt och undervisningsstöd
Så beskriver Skolverket högläsningens roll
Skolverket beskriver högläsning som ett sätt att ge elever tillgång till mer avancerat språk och innehåll än de kan läsa på egen hand. Samtalet om texten är en viktig del.
I Skolverkets undervisningsstöd får elever genom högläsning möta språk och innehåll som ligger över deras egen läsnivå. Samtal om texten hjälper eleverna att utveckla sin förståelse. Skolverkets kunskapsöversikt om läsförståelse beskriver också hur förmågan att läsa ord, ordförrådet, tidigare kunskaper och olika sätt att förstå en text samverkar.
Bra att veta: Materialet består av forskningssammanfattningar och stöd för undervisningen. Det är inte en effektstudie som visar resultat i siffror.
Källa: Skolverket
Vad betyder allt detta i praktiken?
Forskningsstödet är tydligast för barnets muntliga språk, ordförråd och förståelse. Experiment och stora forskningssammanställningar pekar åt samma håll. Resultaten är särskilt tydliga när barnet får prata, förklara och återberätta under lässtunden.
Högläsning lär däremot inte barnet att läsa ord på egen hand. För att lära sig koppla bokstäver till språkljud behöver barnet särskild undervisning. Det beskriver vi bland metoderna för pedagoger. Högläsning och läsundervisning fyller olika funktioner och kompletterar varandra.
Resultaten om samspel, beteende och förståelse för andra är mindre och mer osäkra. Därför beskriver vi tydligt vilka begränsningar studierna har. Alla uppgifter på sidan har en källa som går att öppna och läsa.