Kunskapsstöd
Högläsningstips: strategier för lässtunden
Högläsning blir kraftfullare när barnet får prata, inte bara lyssna. Här är de högläsningsstrategier som är bäst beskrivna i internationell forskning, översatta till svenska – med länk till underlaget så att du kan läsa originalet.
Sidans syfte
Sidan samlar konkreta sätt att göra lässtunden till ett samtal. Beskrivningarna är översättningar av hur strategierna definieras i de källor vi länkar till – vi lägger inte till egna effektpåståenden.
Så använder du informationen
- Börja med en enda strategi och använd den i några lässtunder.
- Lägg till fler frågetyper när den första känns naturlig.
- Vill du se vad forskningen faktiskt har mätt finns det på sidan om högläsningens effekter.
Dialogisk högläsning
Dialogisk högläsning är en form av gemensam bilderboksläsning där rollerna byter plats: barnet blir berättare och den vuxna blir aktiv lyssnare och frågeställare. Arbetssättet har granskats av What Works Clearinghouse, den amerikanska utbildningsmyndighetens forskningsgranskning, som också beskriver dess två delar – PEER och CROWD.
PEER – lässtundens fyra steg
PEER är själva tekniken: ett litet mönster som upprepas många gånger under en bok.
- P
Fråga (Prompt)
Den vuxna ber barnet säga något om boken – om bilden, om det som händer eller om ett ord.
- E
Bekräfta (Evaluate)
Den vuxna svarar på det barnet säger och visar att svaret togs emot.
- E
Bygg ut (Expand)
Den vuxna upprepar barnets svar med några ord till, så att barnet hör en rikare version.
- R
Upprepa (Repeat)
Den vuxna ställer frågan igen, så att barnet får använda den utbyggda formuleringen själv.
Enligt granskningsrapporten läser den vuxna mindre och lyssnar mer i takt med att barnet blir förtroget med boken, och använder gradvis frågor på högre nivå – från att benämna saker på bilden till att tänka på vad som händer och hur det hänger samman med barnets egna erfarenheter.
CROWD – fem typer av frågor
CROWD är de fem frågetyper den vuxna växlar mellan inne i PEER-mönstret.
Fyll i
Completion
Barnet fyller i det sista ordet i en mening. Fungerar särskilt bra i böcker med rim och återkommande fraser.
Återberätta
Recall
Den vuxna ställer frågor om en bok barnet redan har läst eller hört.
Öppna frågor
Open-ended
Den vuxna uppmuntrar barnet att berätta vad som händer på bilden, med egna ord.
Frågeord
Wh-
Den vuxna frågar vad, vem, var, när och varför om bilderna i boken.
Koppla till barnets liv
Distancing
Den vuxna kopplar bilder och ord i boken till barnets egna erfarenheter utanför boken.
Samtalet kring texten i skolan
Skolverkets material om högläsning beskriver högläsningen som en väg in i mer avancerat språk och innehåll än det eleverna kan läsa själva – och samtalet kring texten som avgörande för att förståelsen ska utvecklas. Det gäller lika mycket vid köksbordet som i klassrummet: det är i samtalet barnet får använda de nya orden.
- Stanna någon gång per uppslag istället för att läsa hela boken utan avbrott.
- Förklara nya ord i förbifarten och använd dem gärna igen senare.
- Låt barnet återberätta en bit av handlingen med egna ord.
- Läs om samma bok – kända böcker ger utrymme för fler och djupare frågor.
Att hålla i gång vanan
Education Endowment Foundation bedömer tidiga litteracitetsinsatser, där gemensam läsning ingår, som måttlig effekt till mycket låg kostnad med omfattande underlag. National Literacy Trusts nationella undersökningar visar samband mellan hur ofta familjen läser tillsammans och barnets läsengagemang. Det talar för regelbundenhet snarare än för långa stunder.
Vad vi inte påstår
- Att dialogisk högläsning lär barnet att avkoda. Granskningen fann positiva effekter på muntligt språk men inga påvisbara effekter på fonologisk bearbetning.
- Att en särskild bok, app eller tidpunkt på dygnet fungerar bäst. Det har vi inget underlag för.