Lärare som sitter tillsammans med två elever vid ett bord och samtalar om en text i en uppslagen bok

Lässtrategier

Lässtrategier – så undervisar du i läsförståelse

Lässtrategier är de sätt en läsare använder för att förstå en text: att förutspå, ställa frågor, klargöra det som blev oklart, sammanfatta och se hur texten är byggd. De är inte medfödda. De kan undervisas, och de fungerar bäst när de tränas i riktiga texter och i samtal om innehållet.

Sidan är tänkt att användas i planeringen. Läs igenom de sex strategierna, välj en åt gången och följ de fyra stegen längre ned. Varje avsnitt har en länk till underlaget, så att du kan gå vidare till originalkällan innan du använder något i undervisning eller fortbildning.

Sex lässtrategier

Förutspå

Vad tror du att texten handlar om?

Innan läsningen tittar eleverna på rubrik, bilder och första stycket och säger vad de tror kommer. Efter läsningen jämför de sin gissning med det texten faktiskt sa. Syftet är att eleven aktiverar det den redan vet och får en förväntan att läsa mot.

Ställa frågor

Vad vill jag veta – och vad frågar texten?

Eleverna formulerar egna frågor före, under och efter läsningen: både frågor med svar direkt i texten och frågor som kräver att man drar en slutsats. Att själv ställa frågor är ett av de arbetssätt som återkommer i forskningsöversikterna om läsförståelse.

Klargöra

Vad förstod jag inte?

Eleverna markerar ord, meningar eller stycken som blev otydliga och prövar sätt att lösa det: läsa om, läsa vidare för att se om det förklaras, dela upp ordet, använda sammanhanget eller fråga. Det gör läsförståelse till något man kan reparera, inte något man antingen har eller inte har.

Sammanfatta

Vad var det viktigaste?

Eleverna återger textens kärna med egna ord, först ett stycke i taget och sedan hela texten. Kravet att välja bort detaljer tvingar eleven att avgöra vad som är huvudsak och vad som är exempel.

Se textens struktur

Hur är texten byggd?

Berättande text har miljö, personer, problem och lösning. Faktatext kan vara uppbyggd som orsak–verkan, jämförelse eller tidsordning. Att undervisa uttalat om strukturen, och använda enkla stödmallar, hjälper eleven att veta var informationen finns.

Samtala om texten

Vad tänker vi tillsammans?

Strukturerade textsamtal där eleverna motiverar sina svar med stöd i texten är en egen rekommendation i forskningsöversikterna – inte bara en trevlig avslutning. Läraren följer upp svar med följdfrågor: Var i texten ser du det? Hur vet du?

Fyra steg från lärarens exempel till elevens verktyg

Ordningen är densamma oavsett vilken strategi du börjar med. Räkna med flera veckor per strategi, och håll kvar de tidigare strategierna medan en ny introduceras.

  1. 1

    Läraren visar

    Läraren tänker högt medan hen läser en kort text och använder en enda strategi, så att eleverna hör hur tänkandet går till.

  2. 2

    Vi gör tillsammans

    Samma strategi används på nästa text, men nu bidrar eleverna. Läraren håller ihop och sätter ord på det som fungerar.

  3. 3

    Eleverna gör i par

    Eleverna arbetar två och två med strategin på en text de klarar av. Läraren lyssnar och stöttar där det behövs.

  4. 4

    Eleven gör själv

    Eleven använder strategin på egen hand och kan berätta varför den hjälpte. Först då är strategin på väg att bli ett verktyg eleven äger.

Strategier räcker inte utan avkodning och ordförråd

En elev som kämpar med att få fram orden ur texten har lite uppmärksamhet kvar till innehållet. Därför behöver arbetet med läsförståelse gå parallellt med säker avkodning, läsflyt och ett växande ordförråd. Forskningsöversikterna behandlar de delarna som olika ben på samma bord, inte som steg som ersätter varandra.

Allt på den här sidan är hämtat från de namngivna källorna ovan. Vi anger inga effektmått utan att länka till den studie eller översikt de kommer från, och vi lägger inte till påståenden som underlaget inte stöder.