Kunskapsstöd
Ordlista: begrepp och metoder inom barns läsinlärning
Forskning om läsning använder många begrepp som sällan förklaras – och som ofta bara finns på engelska. Här förklaras de begrepp och arbetssätt som återkommer på Läsvärlden, kort och på svenska, med den engelska termen inom parentes så att du känner igen den i originalkällorna.
Sidans syfte
Ordlistan finns för att alla – pedagoger, föräldrar, skolledare och beslutsfattare – ska kunna följa samtalet om läsning utan att fastna i termerna. Förklaringarna beskriver vad begreppen betyder, inte hur effektiva olika arbetssätt är. Effekt och forskningsstöd redovisas på metodsidorna, där källan alltid anges.
Så använder du ordlistan
- Sök på begreppet, eller bläddra i det område det hör till.
- Läs den korta förklaringen och den engelska termen.
- Gå vidare till metodsidan eller lässtrategierna för arbetssätt och källor.
47 av 47 begrepp
Språkljud och tidig språklig medvetenhet
Begrepp som handlar om att uppfatta och arbeta med ljuden i talat språk – grunden innan och under den första läsinlärningen.
- Fonologisk medvetenhet(phonological awareness)
- Förmågan att uppmärksamma språkets ljudsida i stort: rim, stavelser, första ljudet i ord och att ord kan delas i mindre delar.
- Fonemisk medvetenhet(phonemic awareness)
- Den mest finkorniga delen av fonologisk medvetenhet: att höra, skilja ut och arbeta med enskilda språkljud, fonem, i ord – till exempel att /s/ är första ljudet i sol.
- Fonem(phoneme)
- Det minsta ljudet i talat språk som kan skilja två ord från varandra, som skillnaden mellan mus och hus.
- Grafem(grapheme)
- Den bokstav eller bokstavskombination som skrivs för ett språkljud, till exempel s, sj eller stj.
- Ljudsegmentering(segmenting)
- Att dela upp ett talat ord i dess enskilda ljud: sol blir s-o-l.
- Ljudsyntes (ljudning)(blending)
- Att dra samman enskilda ljud till ett helt ord: s-o-l blir sol. Nyckelsteget i den första läsningen.
- Rim och stavelser
- Enkla ingångar till språkets ljudsida som ofta används i förskolan innan arbetet med enskilda fonem börjar.
Avkodning, bokstäver och läsflyt
Begrepp för hur bokstäver kopplas till ljud, hur ord känns igen och hur läsningen blir säker och flytande.
- Avkodning(decoding)
- Att omvandla skrivna bokstäver till ljud och ord. En förutsättning för läsförståelse, men inte samma sak som förståelse.
- Fonik (ljudmetod)(phonics)
- Undervisning som systematiskt lär ut kopplingen mellan bokstäver och språkljud, i en planerad ordning, och låter barnen använda kopplingen för att läsa och skriva ord.
- Systematisk och explicit undervisning(systematic, explicit instruction)
- Att innehållet följer en planerad ordning från enkelt till svårt och att läraren visar och förklarar tydligt i stället för att barnet ska upptäcka reglerna själv.
- Analytisk och syntetisk fonik
- Två upplägg för ljudmetoden: syntetisk fonik börjar i de enskilda ljuden och bygger ihop ord, analytisk fonik utgår från hela ord och bryter ner dem i delar.
- Ortografisk ordigenkänning(orthographic mapping)
- Att ord som lästs tillräckligt många gånger känns igen direkt, utan att behöva ljudas. Det gör läsningen snabbare och frigör uppmärksamhet för innehållet.
- Läsflyt(reading fluency)
- Att läsa med rimlig hastighet, säkerhet och satsmelodi. Läsflyt handlar inte bara om tempo, utan om att läsningen sker utan att all kraft går till avkodningen.
- Upprepad läsning(repeated reading)
- Att läsa samma korta text flera gånger, ofta med återkoppling från en vuxen eller kamrat, för att bygga läsflyt.
- Körläsning och parläsning(choral and paired reading)
- Att läsa tillsammans i grupp eller i par, så att den som är osäker får stöd av en säkrare läsare eller av en vuxen.
- Stavning och morfologi(morphology)
- Kunskap om ordens byggdelar – ordstammar, ändelser, sammansättningar – som stöttar både stavning och förståelse av nya ord.
Ordförråd och läsförståelse
Begrepp för det som gör att en läst text också blir förstådd: ord, bakgrundskunskap, språkförståelse och strategier.
- Läsförståelse(reading comprehension)
- Att förstå, tolka och använda innehållet i en text. Bygger både på avkodning och på språkförståelse.
- Språkförståelse(language comprehension)
- Förmågan att förstå talat språk: ord, satser, sammanhang och berättelsers uppbyggnad. Utvecklas långt innan barnet kan läsa själv.
- Ordförråd(vocabulary)
- De ord ett barn förstår och använder. Ett brett ordförråd gör att fler texter blir begripliga när avkodningen väl fungerar.
- Bakgrundskunskap(background knowledge)
- Det barnet redan vet om ämnet i texten. Kunskap om ämnet gör det lättare att förstå och minnas det man läser.
- Lässtrategier(reading comprehension strategies)
- Sätt att arbeta aktivt med en text: förutspå, ställa frågor, klargöra oklarheter, sammanfatta och se textens struktur.
- Inferens(inference)
- Att dra slutsatser om det som inte står uttryckligen i texten, med stöd av ledtrådar i texten och egen kunskap.
- Textstruktur och genre
- Hur olika texttyper är uppbyggda – berättelse, faktatext, instruktion. Kunskap om strukturen hjälper läsaren att hitta det viktiga.
- Läslust och läsengagemang(reading motivation, reading engagement)
- Barnets vilja att läsa och känsla av mening i läsningen. Påverkar hur mycket barnet läser, vilket i sin tur påverkar ordförråd och läsflyt.
Undervisning och arbetssätt
Begrepp som beskriver hur undervisningen läggs upp: struktur, stöttning, högläsning och samtal om texter.
- Högläsning(reading aloud)
- En vuxen läser för barnet. Ger tillgång till ord, meningsbyggnad och berättelser som är svårare än det barnet ännu kan läsa själv.
- Dialogisk högläsning(dialogic reading)
- Högläsning där den vuxne ställer frågor och bygger vidare på barnets svar, så att barnet får prata mycket. Beskrivs ofta med minnesreglerna PEER och CROWD.
- Delad läsning(shared reading)
- Vuxen och barn läser samma text tillsammans och samtalar om den under läsningen.
- Boksamtal och bokprat
- Strukturerade samtal om en läst text, respektive korta presentationer som väcker lust att läsa en bok.
- Stöttning(scaffolding)
- Tillfälligt stöd som gör att barnet klarar något som ännu är för svårt på egen hand, och som gradvis tas bort.
- Modellering och tänka högt(modelling, think-aloud)
- Läraren visar sitt eget tänkande under läsningen, så att strategin blir synlig innan barnen provar själva.
- Gradvis överlämning(gradual release of responsibility)
- Upplägget jag visar – vi gör tillsammans – du gör själv, som används för att lämna över ansvaret för en strategi till eleven.
- Språklekar
- Korta lekfulla övningar med rim, stavelser och språkljud, som förbereder och stödjer läsinlärningen.
- Explicit ordundervisning
- Att medvetet välja ut ord, förklara dem, återkomma till dem och låta barnen använda dem, i stället för att hoppas att orden lärs in i förbifarten.
Uppföljning och stöd
Begrepp för hur läsutvecklingen följs upp och hur stödet trappas upp för de barn som behöver mer.
- Screening
- Enkel, återkommande kartläggning av alla barn för att tidigt upptäcka vilka som behöver mer stöd i läsningen.
- Formativ uppföljning(formative assessment)
- Löpande uppföljning under arbetets gång, som används för att anpassa undervisningen – inte för att sätta ett omdöme.
- Tidiga insatser(early intervention)
- Stöd som sätts in så snart svårigheter syns, i stället för att man väntar och ser. Insatsen är vanligtvis intensiv och kortvarig.
- Nivåer av stöd(tiered support, response to intervention)
- En trappa där all undervisning i klassrummet är grunden, därefter kommer arbete i liten grupp och sist mer intensivt en-till-en-stöd.
- Intensiv undervisning i liten grupp
- Korta, tätt återkommande pass med få barn och tydligt innehåll, för dem som behöver mer träning än klassrumsundervisningen ger.
- Dyslexi
- En bestående svårighet med avkodning och stavning som inte förklaras av bristande undervisning eller allmän begåvning. Kräver utredning och långsiktigt anpassat stöd.
- Språkstörning(developmental language disorder)
- Svårigheter med att förstå och använda talat språk, som också gör läsinlärningen svårare och kräver samverkan med logoped.
Mätningar och forskningsbegrepp
Begrepp som återkommer i internationella undersökningar och forskningsöversikter, och som ofta dyker upp i nyhetsflödet.
- PIRLS
- Internationell undersökning av läsförståelse i årskurs 4, genomförd av IEA var femte år. Sverige deltar.
- PISA
- OECD:s undersökning av 15-åringars kunskaper, bland annat i läsförståelse, som genomförs var tredje år.
- Forskningsöversikt och metaanalys(systematic review, meta-analysis)
- En sammanställning av många studier på samma fråga. Metaanalysen räknar dessutom samman resultaten till ett gemensamt mått.
- Effektstorlek(effect size)
- Ett mått på hur stor skillnad en insats gjorde, jämfört med att inte göra den. Låter jämföra resultat mellan olika studier.
- Månaders extra kunskapsutveckling
- Så uttrycker Education Endowment Foundation genomsnittlig effekt av ett arbetssätt. Ett grovt mått över många studier, inte ett löfte för en enskild klass.
- Randomiserad kontrollerad studie(randomised controlled trial)
- En studie där deltagarna slumpas till insats eller jämförelsegrupp, vilket gör det lättare att avgöra om insatsen verkligen orsakade skillnaden.
- Korrelation och orsak
- Att två saker samvarierar betyder inte att den ena orsakar den andra. Skillnaden avgör hur starkt ett resultat får beskrivas.