Var står vi? Självskattning av läsarbetet

Handlar om ramarna: att högläsningen och språkarbetet är planerat, förberett och återkommer varje dag – inte något som sker om tid blir över.

Varför området finns med: Regelbundna och upprepade pass återkommer i forskningsöversikterna om språklekar och läsundervisning (National Reading Panel och EEF).

• Vi planerar högläsningen så att det är läsningen som är i fokus, och inte att det är en uppsamlingssituation, till exempel före eller efter maten.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi förbereder högläsningen genom att välja bok och planera hur vi ska läsa den.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi högläser varje dag.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Språkarbetet återkommer i korta, dagliga pass – inte som enstaka längre tillfällen när tiden råkar finnas.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi har bestämt vem i arbetslaget som ansvarar för läsningen och språkarbetet, så att det inte faller bort vid frånvaro eller schemaändringar.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

Handlar om hur lässtunden genomförs: barnens delaktighet, samtalet under läsningen, gruppstorlek och kontakten med hemmet.

Varför området finns med: Dialogisk högläsning – där barnet får berätta och den vuxne följer upp, bygger ut och upprepar – har stöd för yngre barns muntliga språkutveckling (What Works Clearinghouse om PEER/CROWD och EEF om muntligt språk).

• Vi låter barnen vara delaktiga i hur högläsningen går till – till exempel genom att de får vara med och bestämma vad vi läser om, eller att vi går till biblioteket tillsammans.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi pratar med föräldrarna om hur vi läser här och hur de läser hemma.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi försöker skapa samtal under högläsningen genom att ställa frågor, göra pauser och låta barnet vara med och berätta.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi delar upp oss i mindre grupper vid högläsning.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Det finns ett samtal och en interaktion mellan barn och vuxen även när barnet använder digitala böcker.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi bygger vidare på det barnet säger: upprepar med några ord extra, sätter ord på det barnet menar och ställer en följdfråga.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi läser samma bok flera gånger, och samtalar om olika saker vid varje läsning.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi ställer också frågor som inte har ett givet svar i boken – varför tror du, vad hade du gjort, känner du igen något?

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

Handlar om att få med hela barngruppen: miljön, materialet och att böckerna knyter an till det barnen är upptagna av just nu.

Varför området finns med: Läslust och tillgång till böcker hänger samman med hur mycket barn läser, och PIRLS visar samband mellan tidiga läsaktiviteter i hemmet och senare läsförmåga.

• Vi använder rekvisita och annat material till högläsningen.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi ordnar en intressant och inspirerande miljö för högläsningen.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Högläsningen får en naturlig kontext – byggböcker i byggrummet, skogsböcker i skogen.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi väver in sådant som är aktuellt för barngruppen, till exempel tankar kring ett tandläkarbesök.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Böckerna finns där barnen är och går att nå själva, utan att en vuxen behöver plocka fram dem.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi ser till att varje barn hittar något att läsa eller lyssna på – även de som sällan söker sig till böcker.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi har böcker som speglar barnens olika liv, språk och erfarenheter.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

Handlar om det medvetna arbetet med språkets ljud och bokstäver – centrala delar när barn lär sig avkoda.

Varför området finns med: Fonologisk och fonemisk medvetenhet hör till de tidiga förmågor som tydligast förutsäger senare avkodning. National Reading Panel fann större effekt när arbete med fonem också kopplades till bokstäver.

• Vi klappar stavelser och använder rim och ramsor tillsammans med barnen.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi pratar med barnen om att det finns olika bokstäver och hur de låter.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi berättar för barnen vilka bokstäver och ljud som finns i deras egna och i kompisarnas namn.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi lär barnen hur man kan lyssna efter om ett bokstavsljud finns i olika ord eller inte.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi lär barnen hur man kan samla på ord som börjar på ett visst bokstavsljud.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi övar både att dela upp ord i ljud och att dra samman ljud till ord – inte bara att lyssna efter första ljudet.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi säger bokstavens ljud, inte bara bokstavens namn, när vi pratar om bokstäver.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Ljudövningarna kopplas till bokstäver och skrift, till exempel genom att barnen får se och forma bokstaven.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi går från större enheter till mindre i en genomtänkt ordning: rim och stavelser först, sedan enskilda ljud.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

Handlar om orden och berättandet. Att kunna ljuda ut ett ord räcker inte – barnet behöver också känna ordet och veta något om det texten handlar om.

Varför området finns med: EEF bedömer arbete med muntligt språk som en av de bäst belagda insatserna i tidiga år, och Skolverkets kunskapsöversikt betonar att förståelse byggs av avkodning, ordförråd och kunskap tillsammans.

• Vi väljer i förväg ut några ord ur boken som vi vill förklara och använda flera gånger.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi använder också ovanliga och precisa ord med barnen, i stället för att förenkla allt vi säger.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Barnen får berätta längre saker själva – om något de varit med om, eller om vad som hände i boken.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi läser även faktaböcker och pratar om hur världen fungerar, inte bara berättelser.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi arbetar medvetet med att alla barn får ordet, också de som pratar minst i gruppen.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

Handlar om att veta var varje barn befinner sig och att göra något åt det tidigt – innan skillnaderna hunnit växa.

Varför området finns med: EEF bedömer riktat stöd i liten grupp och en-till-en som verksamt, men effekten hänger på att insatsen bygger på en kartläggning och följs upp löpande.

• Vi vet vilka barn som har svårt med språkljud, bokstäver eller ordförråd – inte bara som allmän känsla utan utifrån hur vi följt dem.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• De barn som behöver mer får korta, återkommande pass med just det de behöver öva på.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi följer upp om stödet ger effekt och ändrar upplägget när det inte gör det.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi har ett fungerande samarbete med specialpedagog, logoped eller motsvarande när ett barn behöver mer än vi kan ge.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi lämnar över det vi vet om barnens språk och läsning vid överlämning till förskoleklass eller skola.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

Handlar om det som händer utanför verksamheten. Förskolan styr inte över läsningen hemma, men kan underlätta den genom konkreta råd, böcker och samarbete med familjerna.

Varför området finns med: PIRLS visar samband mellan tidiga läsaktiviteter i hemmet och senare läsförmåga, och insatser som visar föräldrar hur de kan samtala under läsningen har stöd i forskningsöversikter om gemensam bokläsning.

• Vi berättar konkret för föräldrarna hur de kan läsa hemma – inte bara att de bör läsa.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi lånar ut eller tipsar om böcker som barnen kan möta hemma, och hjälper familjer att hitta till biblioteket.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi når också de familjer som inte självklart läser hemma, och möter dem utan pekpinnar.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket

• Vi visar att läsning på familjens starkaste språk också hjälper barnets språkutveckling.

  Stämmer lite1234Stämmer mycket