Läsvärlden
Elev som läser koncentrerat tillsammans med sina klasskamrater
← Lässtrategier

Fördjupning · Lässtrategier

Läsförståelse i årskurs 1–2: så kan undervisningen se ut

I årskurs 1 och 2 lär sig många elever fortfarande att läsa orden. Ändå behöver de inte vänta med att arbeta med förståelsen. Den amerikanska forskningsguiden som sidan bygger på rekommenderar att läsförståelse undervisas från början, samtidigt som eleverna övar avkodning, ordförråd och läsflyt.

Vad kursplanen säger

Kursplanen i svenska anger centralt innehåll för årskurs 1–3 tillsammans. Den skiljer alltså inte på årskurs 1 och 2. Under rubrikerna Läsa och skriva och Texter står bland annat:

  • ”Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.”
  • ”Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.”
  • ”Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.”
  • ”Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.”

Citerat ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22), kursplanen i svenska.

Sex delar som förståelsen vilar på

Forskningsguiden beskriver sex områden som tillsammans gör att ett barn kan förstå det hen läser. Att kunna avkoda är nödvändigt, men enligt guiden räcker det inte ensamt.

Att läsa orden
Att känna igen och ljuda ihop orden säkert och med flyt.
Ordförråd och talat språk
Att förstå vad orden och meningarna betyder, även när någon läser högt.
Kunskaper om världen
Det barnet redan vet om ämnet, till exempel från naturkunskap och samhällskunskap.
Kunskap om texter
Att veta hur olika texter är byggda och ha strategier för att förstå dem.
Tänkande och resonerande
Att kunna dra slutsatser och resonera om det man läst.
Motivation
Viljan att förstå. Att förstå en svår text kräver ansträngning.

Guiden påpekar också att hörförståelsen fortsätter att ha stor betydelse för läsförståelsen efter årskurs 1. Högläsning och samtal om texter som eleverna inte kan läsa själva är därför fortfarande viktiga.

Fem rekommendationer och hur starkt stödet är

Guiden anger hur starkt forskningsstödet är för varje rekommendation. ”Begränsat stöd” betyder att det saknas tillräckligt många stränga studier. Det betyder inte att arbetssättet är mindre viktigt. Exemplen under varje rekommendation är våra egna och har inte prövats var för sig i studierna.

  1. 1. Undervisa i lässtrategier

    Starkt stöd

    Lär eleverna några strategier som forskningen har prövat: att använda det de redan vet och förutspå, ställa frågor, skapa inre bilder, upptäcka och reda ut det de inte förstår, dra slutsatser och sammanfatta eller återberätta. Strategierna kan tas en i taget eller flera tillsammans. Läraren visar först och lämnar sedan successivt över ansvaret till eleverna.

    Exempel: Läs en kort bilderbok högt. Stanna vid en vändpunkt och fråga: ”Vad tror du händer nu? Vad i boken fick dig att tro det?” Läs vidare och jämför.

  2. 2. Lär eleverna se hur texten är byggd

    Måttligt stöd

    Visa hur delarna i en berättelse hänger ihop: personer, miljö, problem, händelser och lösning. Visa också vanliga sätt att bygga upp faktatexter, till exempel att beskriva, jämföra eller visa en ordningsföljd.

    Exempel: Rita en enkel berättelsekarta tillsammans på tavlan: Vem? Var? Vilket problem? Vad hände? Hur slutade det?

  3. 3. Led fokuserade samtal om textens innehåll

    Begränsat stöd

    Planera frågor som får eleverna att tänka djupare om texten, och ställ följdfrågor som får dem att utveckla och motivera sina svar. Eleverna kan också få leda strukturerade samtal i mindre grupper.

    Exempel: Följ upp ett svar med: ”Var i texten står det?” eller ”Hur vet du det?”

  4. 4. Välj texterna med ett syfte

    Begränsat stöd

    Använd olika slags texter, välj texter med rikt innehåll och se till att svårighetsgraden passar uppgiften. En text kan vara lätt att avkoda men svår att förstå, och tvärtom. Svårare texter passar bäst när läraren finns med som stöd, till exempel vid gemensam läsning.

    Exempel: Läs en faktabok om ett ämne klassen arbetar med i NO högt, även om eleverna inte kan läsa den själva ännu.

  5. 5. Skapa ett sammanhang som väcker lust att läsa

    Måttligt stöd

    Hjälp eleverna att se varför man läser, ge dem tillfällen att lyckas, låt dem välja texter och låt dem lära tillsammans med klasskamrater.

    Exempel: Låt eleverna välja mellan två eller tre böcker inför läsningen och samtala i par om vad de har läst.

Hur strategierna kan läras ut steg för steg, från att läraren visar till att eleven klarar själv, beskrivs på sidan Lässtrategier.

Vad källorna inte visar

  • Forskningsguiden är amerikansk och gäller förskoleklass till årskurs 3. Studierna är gjorda i ett annat skolsystem än det svenska.
  • Guiden tog inte med arbetssätt som bara prövats för elever i behov av särskilt stöd eller för elever som lär sig engelska som andraspråk. Sådana elever kan behöva mer stöd och fler tillfällen att öva.
  • Guiden publicerades 2010 och omfattar inte forskning som har kommit senare.
  • Kursplanen anger vad undervisningen ska innehålla, inte vilka metoder som ska användas.

Källor