Så kan chatbotar prövas kritiskt i skrivundervisningen
Ett danskt lärarutbildningsprojekt undersöker hur chatbotar kan användas som stöd i skrivundervisningen. Eleverna arbetar både med och utan AI, i en kritisk och undersökande undervisning.

Uppdateras löpande
Läsvärlden samlar arbetssätt, insatser och forskning som kan stödja barns läsning – i skolan och hemma.
Läs senaste notisernaHär följer Läsvärldens löpande bevakning av internationella nyheter, forskning och praktiska insatser inom barns läsning. Flödet samlar redskap, metoder och arbetssätt som kan ge kunskap och inspiration till pedagoger, föräldrar och forskare i Sverige.
Varje notis sammanfattas på svenska och leder vidare till en fördjupande sida med länk till den ursprungliga källan. Använd filtren för att välja område, målgrupp eller tema – eller sök efter ett särskilt ämne i flödet.
Vi kan inte bedöma hur relevant varje nyhet är för just din verksamhet, eller intyga att forskningens metoder och slutsatser håller. Detta är ren omvärldsbevakning så läs gärna även originaltexterna via nyheternas källänkar.
Etiketterna sätts av Läsvärlden utifrån vår egen genomgång av materialet – inte av källorna själva.
10 notiserRensa filter
Ett danskt lärarutbildningsprojekt undersöker hur chatbotar kan användas som stöd i skrivundervisningen. Eleverna arbetar både med och utan AI, i en kritisk och undersökande undervisning.
Att använda berättelser i undervisningen kan stärka det muntliga språket, skapa diskussioner och hjälpa elever att strukturera tankar inför läsning och skrivande.
Skolan behöver ge elever konkreta strategier för att bedöma texters trovärdighet, syfte och betydelse när AI används för informationssökning, skrivande och problemlösning.
Elevers känslor kan vara en startpunkt för samtal, men undervisningen behöver också hjälpa dem att motivera sina tankar med ämnesbegrepp och argument.
Studien visar hur lärare kan använda GenAI i skrivundervisningen utan att låta tekniken ta över. Elevernas egna avsikter, värderingar och perspektiv behöver styra texten.
Obligatoriska prov i grammatik och stavning i engelska skolor har inte gjort eleverna bättre på att skriva, trots att lärare har utvecklat sina egna kunskaper.
Tydliga faser för planering, bearbetning och matrisbaserad respons hjälper mellanstadieelever att utveckla sitt skrivande bortom enbart innehåll.
Elever med dyslexi har olika styrkor och svagheter. För yngre elever är fonologisk medvetenhet avgörande, medan språkförståelse spelar större roll hos äldre.
I över 25 amerikanska delstater krävs det nu att elever lär sig både läsa och skriva skrivstil. Samtidigt diskuteras handstilens framtida roll i skolan.
Visuella verktyg och konsekvent användning av teckenspråk som första språk ger döva elever bäst förutsättningar att utveckla läsförståelse, läsflyt och skrivförmåga.