Uppdateras löpande
Läsvärlden samlar arbetssätt, insatser och forskning som kan stödja barns läsning – i skolan och hemma.
Läs senaste notisernaHär följer Läsvärldens löpande bevakning av internationella nyheter, forskning och praktiska insatser inom barns läsning. Flödet samlar redskap, metoder och arbetssätt som kan ge kunskap och inspiration till pedagoger, föräldrar och forskare i Sverige.
Varje notis sammanfattas på svenska och leder vidare till en fördjupande sida med länk till den ursprungliga källan. Använd filtren för att välja område, målgrupp eller tema – eller sök efter ett särskilt ämne i flödet.
Vi kan inte bedöma hur relevant varje nyhet är för just din verksamhet, eller intyga att forskningens metoder och slutsatser håller. Detta är ren omvärldsbevakning så läs gärna även originaltexterna via nyheternas källänkar.
Etiketterna sätts av Läsvärlden utifrån vår egen genomgång av materialet – inte av källorna själva.
16 notiserRensa filter
Ett danskt lärarutbildningsprojekt undersöker hur chatbotar kan användas som stöd i skrivundervisningen. Eleverna arbetar både med och utan AI, i en kritisk och undersökande undervisning.
En studie av förskolebarn visade att ett utbildningsprogram på tv kunde stärka bokstavskunskap samt fonologisk och fonemisk medvetenhet. Programmet kan användas som ett komplement till samtal, högläsning och lek med språk.
Skolan behöver ge elever konkreta strategier för att bedöma texters trovärdighet, syfte och betydelse när AI används för informationssökning, skrivande och problemlösning.
En intervjustudie med tio virtuella grundskollärare visar att generativ AI kan effektivisera arbetet och stärka undervisningen, men kräver lärarens omdöme, AI-kunnighet och tydliga rutiner.
En metaanalys av 27 studier visar att digitala läromedel kan öka elevers inre motivation jämfört med tryckta läroböcker.
En forskningsöversikt visar hur AI används för formativ, summativ och diagnostisk bedömning. Verktygen kan effektivisera bedömningen, ge snabb återkoppling och stödja mer individanpassad undervisning.
En kvalitativ studie beskriver hur lärare kombinerar syn-, hörsel-, rörelse- och känselintryck i engelskundervisningen, bland annat genom fonikmaterial, magnetbokstäver, ljudböcker och digitala verktyg.
Skolor kan låta lärare, familj, mentorer, alumner och andra vuxna samarbeta kring elevens väg framåt. Digitala verktyg kan avlasta med enkla frågor, men bör komplettera – inte ersätta – mänskligt stöd.
Studien visar hur lärare kan använda GenAI i skrivundervisningen utan att låta tekniken ta över. Elevernas egna avsikter, värderingar och perspektiv behöver styra texten.
En studie visar att digital undervisning som kombinerar flera sinnen och aktivitetsbaserade övningar kraftigt kan förbättra elevers ordförråd och muntliga språk.
Korta djurklipp från sociala medier kan användas i klassrummet för att utveckla elevernas medie- och AI-kunnighet genom gemensamma analysfrågor.
Korta videoklipp kan stärka barns ordförråd och talförmåga om de bygger på konkreta föremål, fysiska handlingar och tydlig modellering som barnet får härma.
Språkundervisning behöver kopplas ihop med medie- och informationskunnighet. När elever lär sig att granska källor kritiskt rustas de bättre för den digitala textvärlden.
En omfattande metaanalys visar att digitala insatser ger goda resultat för elever med dyslexi. Program inriktade på fonik och ljudning ger störst effekt.
Genom att kombinera ljudningsmetoder med sånger, spel, bildkort och digitala verktyg blir bokstavs- och ljudträningen mer engagerande och effektiv för unga elever.
Genom att låta elever själva skapa lästexter via instruktioner till ChatGPT kan både läsförståelse och läslust främjas.